söndag 10 maj 2009

Du sköna nya värld - Aldous Huxley


Det är inte alla böcker som lämpar sig att läsas på tåget när man pendlar till jobbet - Aldous Huxleys bok Du sköna nya värld (Brave New World), 1932, är just en sådan bok eftersom den kräver en hel del från sin läsare. Jag började läsa boken hemma, ostört, i min säng, där jag kan koncentrera mig. Efter några kapitel tog jag med boken på tåget, och hamnade så klart bredvid en högljudd tjej som överröstade min läsning. Därför började jag läsa boken hemma igen, ostört, i min säng.

Du sköna nya värld är en fantastisk bok som grep tag om mitt hjärta och min hjärna. Bokens handling är så hemsk och gripande att jag inte ville läsa den bland andra människor. Ibland vill man helt enkelt bara vara ensam med sin bok.

Även denna bok är en framtidsdystopi och titeln är tagen från Shakspeares pjäs Stormen (som jag faktiskt inte har sett/läst). Berättelsen utspelar sig i ett högteknologiskt London och boken börjar med att en grupp studenter gör ett studiebesök på "Inre Londons centralanstalt för kläckning och fostran" där de följer med en direktör som förklarar hur barnen blir till. Barnen har inte längre några föräldrar utan skapas på industriell väg. Barnen är kloner och "föds" och fostras också in i en förbestämd hierarki genom att fostren genmanipuleras på olika kemiska sätt.

Alfa- och Beta-människorna tillhör de smartare i befolkningen och tillhör toppen av hierarkin. Gamma-, Delta- och Epsilonmänniskorna tillhör den lägre hierarkin och deras syfte är att vara slavar och de har manipulerats så att de inte är självtänkande utan utför sin arbetsuppgifter utan att klaga. Människorna tilldelas också en lyckodrog, Soma, för att dämpa deras oro.

Bernard Marx är en Alfamänniska och lever i denna värld - men någonting fattas honom och i smyg förtalar han världsstatens samhällsstruktur. Därför beger han sig tillsammans med kvinnan Lenina till en naturpark i New Mexico där indianerna bor eller "vildarna" som de kallas. Indianerna står utanför det "civiliserade" samhället och lever så som man gjorde förr. De gifter sig, åldras naturligt och förökar sig också på naturlig väg.

I naturparken träffar Bernard och Lenina John Vilde, vars mor berättat för honom om "det andra stället" som en ny och skön värld. Därför följer John och hans mor Linda med Bernard och Lenina. Men när de väl kommer till den sköna nya världen så upptäcker John att den inte är så skön som modern beskrivit...

Jag kan förstå att boken har blivit en klassiker. Jag förundras över att en bok som skrivits 1931 (gavs dock ut ett år senare) fortfarande kan vara så bra och kännas så modern. Jag berörs verkligen av John Vilde och det lidande han får genomgå när han kommer till London med hopp om något bättre. Detta är absolut ingen feel good bok, men det är sällan dystopier är det, och det är svårt att hålla tårarna tillbaka. Om du inte har läst Du sköna nya värld så gör det för det är nog hittills en av de bästa dystopier jag har läst, kanske till och med en av de bästa böcker jag har läst. Men gör inte samma misstag som jag och ta med boken på tåget. Boken kräver sin läsares koncentration och dess stämning gör att man vill visa sina känslor öppet och då är inte tåget bästa platsen att vara på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar